...ser gårdagens spöken inte så läskiga ut längre. Idag var hemmadag så vi tog en promenad till vår närmaste park, genom villakvarteren söder om oss. Det var mysigt att strosa runt där ända tills vi blev halvt om halv attackerade av en kamphund som sprang ut på trottoaren där vi gick och skällde och började cirkulera runt oss. Jag gick med snabba steg över gatan till andra sidan, tycker det känns otäckt med arga hundar när jag har barn i vagn med mej för man vet aldrig vad de kan hitta på (hundarna alltså, inte barnen heller i o f s men de är jämförelsevis ganska harmlösa...). En granne kom ut och frågade vad som hade hänt, jag berättade och han blev riktigt arg och skulle prata med ägaren. Har hittills fått intrycket att amerikanarna överlag är ett öppet, trevligt och väldigt hjälpsamt folk!
Jack lekte i parken, först ensam och sedan med en flicka som kom dit med sin mamma. Tur för mig att han är självförsörjande på lekkamrater eftersom jag inte kan serva honom med några än.
Ted satt i vagnen och spanade på höga träd som svajade i vinden, gullunge!
Hej och god morgon, har nyss kommit till jobbet och det är så kul att läsa vad ni sysslar med over there!! Men ta er i akt för galna hundar! Idag läste jag på vägen hit om Arizona i DN. Där finns kvinnliga kedjefångar i ett fängelse som heter Maricopa. Läs på nätet....
SvaraRaderaKramar från mamma