Wanna read this blog post in another language?

söndag 30 mars 2014

Jetlag from hell

Vi är lite trötta. Tredje natten på plats och jetlagen börjar ta ut sin rätt. Ungarna vaknade vid 3 och 5 första morgonen, helt ok. Igår sov de från 19 till 5 respektive 6 och vi trodde att det var på rätt väg och kände oss mycket nöjda när båda somnade vid 19.30-rycket igår kväll. Men imorse, båda uppe vid 4. Martin gick upp, jag försökte sova vidare med mycket bristande resultat då det lektes väldigt högljutt utanför sovrumsdörren. Jäkligt svårt att ställa om sig själv också när de två små cheferna här hemma bestämmer att dygnet ska fortsätta vara skevt.

Men vi har i alla fall tur med vädret.

Kaffe, american size, tar mig genom dagen (förhoppningsvis).

lördag 29 mars 2014

Axlarna sjunker en decimeter

Tillbaka på arizonsk mark igen, och det känns helt fantastiskt. Förutom att hemma är hemma så är det aldrig så skönt att åka ifrån Sverige som i mars månad när den råa kylan letar sig in genom alldeles för tunna kläder och nästan alla människor man möter tittar ner i backen med ett sammanbitet och lite bistert ansiktsuttryck. Här är nu dryga 25 grader och strålande sol, som alltid, och människor man går förbi på gatan tittar en i ögonen och ler och nickar eller slänger ur sig ett avslappnat "how is it going?". Missförstå mig inte, jag vet att det är svårt att vara glättig när man har levt i mörker och kyla i snart ett halvår och det finns ju något fint i det också men just nu är jag glad över att slippa vara mitt i det.

Jack är nu överlycklig över att ha fått träffa några av sina kompisar igen och igår var vi ute i parken en stund och tankade solljus och värme. Kände rent fysiskt hur mina axlar sjönk typ en decimeter av att bara vara utomhus.

Martin hämtade upp en hyrbil direkt när vi landade och nu har vi alltså två bilar igen, vilket gör vår vardag så mycket enklare då vi kan dela på oss i familjen och göra saker på varsitt håll utan att den andra måste stanna hemma. Idag ska Ted och jag på första simskolelektionen och det ska bli spännande att se om han är lika djärv där som hemma här i poolen. Det har aldrig varit så enkelt att komma tillbaka hit som nu heller, vi ramlar direkt in i våra gamla vanliga rutiner och det känns så himla gött. Jach har förskola igen i nästa vecka och sen så rullar det på. Kan dock inte förstå att det är mindre än 3 månader kvar innan vi flyttar tillbaka! Vi måste verkligen se till att maxa tiden som är kvar, se till att hinna uppleva och återuppleva så mycket härligt som möjligt. Och snart blir det ju så varmt att det är för jobbigt att vara ute långa stunder så det gäller ju verkligen att maxa nu, snart! Kanske sticker vi på lång utflykt med övernattning redan nästa helg, till grannstaden Tucson. Kanske blir det något annat galet upptåg som den här familjen drar iväg på, vem vet.

Jag får förresten ofta frågan om hur man gör bäst när man flyger långt med barn, om ni vill kan jag skriva ett längre inlägg med våra tips och trix. Det har ju blivit några turer över Atlanten nu och det går allt som oftast jättebra, därför kan jag med gott samvete utnämna mig till någon slags flyga-
med-barn-expert!

Känns grymt skönt att vara tillbaka i alla fall.

Jetlaggade barn gör ju att man får njuta av en del vackra soluppgångar i alla fall. Godmorgon efterlängtade utsikt!

söndag 2 mars 2014

Picture perfect?

Vill inte gå in närmare på varför men nu har det blivit så att vi ska på blixtvisit hem till Sverige igen, och vi åker redan på onsdag kväll. Vi är ju ganska luttrade resenärer och den här gången känns faktiskt till och med den 15 timmar långa resan som lite av en enkel match (och oj vad det här med att man får nya perspektiv på saker när oväntade grejer händer stämmer, att två småtroll bråkar eller härjar på flyget känns som småpotatis om man jämför med riktiga problem i världen som bland annat har gjort att vi just väljer att åka hem ett tag...). Men vi måste ända ha koll på en del administrativa saker, och bland annat så behöver ju förnya våra visum för att kunna komma tillbaka hit till USA igen.

Och i den ansökningen måste vi ha nytagna foton på alla familjemedlemmar. Och de fotona ska vara av en viss kvalitet, huvudet måste vara rakt fram och ansiktsuttrycket ska vara neutralt. Easy peasy, eller? Nja, fråga Ted vad han tycker att neutralt betyder. Eller Jack för den delen.


Blev förresten lite förvånad när jag botaniserade i grönsaksavdelningen på Fry´s igår och såg att de säljer maskrosblad för ca 20 kr bunten.



Nu blir det pizza framför oscars-galan. På återseende!