Då var det utflykt igen.

Ledsen för dåligt bloggande nu igen, har haft extra dåligt med inspiration senaste dagarna. Det känns lite som att vi håller på att vänja oss vid allt här, i början var allt så spektakulärt och jag ville visa er allt men nu är det lite som att man har vant sig vid allt. Skönt på ett sätt men lite sorgligt på ett annat. November är väl en för sorglig månad förresten, även om inte vi på långa vägar har något novemberväder så är det som att lite av novemberkänslan sitter i av ren vana.

Söndag har ju som ni säkert sett blivit vår ständiga utflyktsdag, idag åkte vi upp till en liten sjö som heter Saguaro Lake. Vi hade med oss picnic och kollade runt lite där, vackra vyer och cool natur var det även denna gång.

 Det är så svårt att fånga det storslagna landskapet, men som stockholmare vänjer jag mig aldrig vid att se skyhöga berg bredvid motorvägen.

 

 Picnic!

 

 Min stora tokunge!

 

 Kollade lite vid vattnet, några andra barn badade i strandkanten men vattnet kändes inte jätterent direkt (och jag har sett lite för mycket på dicovery channel om konstiga parasiter som bor i insjöar för att våga hoppa i...).

 

 Najs view!

 



Jack grejar med något vid vattnet. jag blev kommenderad att skrika "klara, färdiga, hacka" så jag tror att det var en hackare av något slag som han hade hittat.

 

 

 En riktig vilda västern-stig

 



På väg hem stannade vi vid en annan picnic spot. En man vadade i vattnet med en metalldetektor och letade efter GULD! Frugan satt i skuggan i en campingstol med en stor hacka, redo att hugga i...

Man blev lite sugen på att leta också, kittlande tanke att hitta en guldklimp mellan stenarna på botten!

Han hittade jättemånga pinnar och försökte tvinga oss att bära varsin hela tiden. Så fort vi "råkade" kasta den i buskarna så hittade han den och kom springande "Du tappade den häääär". Visst älskling!