Ödet.

Lite trött ikväll så jag orkar inte skriva så långt, men ville bara berätta att vi idag var på en ny förskola och den kändes helt toppen-bra så vi börjar där på onsdag. Det är psykologiska institutionen på ASU som driver den och varje grupp har en anställd huvudlärare med ett helt gäng studenter som assistenter. Det resulterar i jättemånga vuxna (de har en lägstanivå på 1 vuxen på 4 barn men ofta är de ännu fler än så...) som alla satt ner på golvet tillsammans med barnen och vägledde dem i hur de skulle leka tillsammans. Huvudfokus låg på barnens sociala relationer och rollek, projekten kom från barnens intressen och siffror och bokstäver var en bonus mer än obligatoriskt. Vad gäller vilan så var det 30 minuters lugn stund då barnen fick sova om de ville men annars läsa böcker eller göra något annat lugnt och tyst. Som natt och dag jämfört med den andra förskolan alltså!

Vi var nästan rörda när vi gick därifrån, både lärare och chefen verkade supertrevliga och Jack hade en jätterolig förmiddag med de unga student-tjejerna som verkligen tog sig an honom och lekte med honom. På något underligt sätt var det alltså bara av godo att den andra förskolan var så fruktansvärt oflexibel för annars hade vi nog aldrig fått perspektiv på det hela och insett hur himla dålig den faktiskt var (för det var den verkligen när man ser på det såhär i efterhand) och då hade vi aldrig kommit till det här fantastiska stället. Det kallas väl för ödet. Eller nåt. Typ. Gonatt.

Ted chillade i nya vagnen i parken idag...