Det här gör mig ledsen!

http://www.larshgustafsson.se/?p=4330

Är väldigt glad över att en av mina hjältar Lars H Gustafsson bloggar men just det här gör mig ledsen. Just för att här borta är det såhär man gör och att jag tyvärr inte håller med författaren när han tror att föräldrar kan sålla bort dumheterna och bara använda guldkornen. Desperata föräldrar har lärt sig att ignorera sina instinkter och inte lita på sig själva, de behöver stöd i att hitta tillbaka till sig själva och att knyta ihop sin familj igen. De behöver INTE lära sig metoder som inbegriper att låsa in en ledsen och arg 3åring i sitt rum i 20 minuter.

Åh vad jag vill ägna mig åt detta på något sätt i framtiden. Undrar om det kan finnas utrymme i svensk TV för en anti-supernanny (vad blir det, en sub-nanny) som kan hjälpa familjer att hjälpa sig själva när allt spårat ur, eller varför inte innan? Ingen kan vara universiell barnexpert (som nya svenska supernanny säger sig vara) men alla föräldrar måste våga vara bäst på just sitt jobb, och våga be om hjälp när man känner att man behöver det. Ni minns väl det gamla ordspråket "It takes a village to raise a child"? Det är skitjobbigt och jättesvårt många gånger, men jag lovar att metoder, belöningar och bestraffningar inte är den bästa lösningen bara för att det är den enklaste eller snabbaste.

Tycker ni att det är spännande att läsa mina tankar om föräldraskap eller om barn? Jag har bestämt mej för att avsluta den här bloggen i samband med att vi åker tillbaka till Sverige i juni (hjälp vad de här åren går fort!) eftersom att den är en skildring av mitt liv som hemmamamma i USA och att jag varken kommer vara hemma eller i USA då längre (men alltid mamma, fy sjutton vilken tur...). Men eftersom jag gillar att skriva så kommer jag under våren starta upp en ny blogg som handlar om föräldraskap och om barn på olika sätt. Häng på dit så småningom!