Idétorka

Har helt slut på inspiration för saker att skriva om här. Jag gillar som bekant att blanda högt och lågt, djupt och ytligt men idag är det inget överhuvudtaget som vill komma fram. Vi har varit här i snart 5 månader och nyhetens behag börjar lägga sig, vardagen kanske inte är grå utanpå men till sin karaktär är dagarna förvånansvärt lika vilka dagar som helst vilket såklart är lite tråkigt. Jag menar inte att vara otacksam, det är helt fantastiskt att kunna hämta på förskolan i kortärmat och sandaler i februari, men det där hämtandet och lämnandet, nattandet och matandet för ändå med sig ett visst mått av tristess var i världen man än befinner sig. I vanliga fall kanske man inte bryr sig så mycket, men har man en blogg där man bjuder in människor att kika in i ens liv så vill man gärna ha något (roligt, tjusigt, fint, gripande you name it...) att visa upp. Och nu finns det inte så mycket nytt att visa. ni vet hur mina barn ser ut och har sett tusen bilder på vilka galna upptåg de har för sig. Ni har sett palmerna och solljuset. Ni har (kanske, om ni har orkat) läst mina tankar kring olika saker. NU vet jag inte alls vad jag ska skriva om längre, allt känns så... gjort.

Kanske kommer inspirationen och skrivglädjen tillbaka nu när vi får besök hemifrån som kan göra att vi ser saker på nytt igen. Vi kommer ju definitivt göra saker som vi inte har gjort tidigare, och se nya saker och givetvis kommer detta också att dokumenteras på olika sätt.

Och precis nu inser jag att jag lyckats skriva ett helt inlägg om att jag inte vet vad jag ska skriva om. Ett meta-inlägg. Alltid något!

 

Blev lite gladare när jag insåg att jag har hittat kanske den enda bilden när våra barn faktiskt är lite lika varandra. Det är kinderna som gör det!