Om det där gåtfulla folket

Barn är ett folk och de bor i ett främmande land, detta land är ett regn och en pöl
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland, och de glider så fint utan köl
Där går en flicka, som samlar på stenar, hon har en miljon
Kungen av träd sitter stilla bland grenar i trädkungens tron
Där går en pojke som skrattar åt snö
Där går en flicka som gjorde en ö av femton kuddar
Där går en pojke och allting blir glass som han snuddar
Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket

Kan hålla med om att det ibland känns som att barnen är ett annat slags folk med ett helt annat språk och ett helt annat sätt att vara. Ibland undrar man vilken planet de kommer ifrån och hur sjutton man ska kunna prata på ett sätt så att de både förstår vad man menar och gör som man säger. Gillar dock att utgå från tanken att barn är ett helt annat folk, istället för en lite sämre och mindre civiliserad variant av vårt eget.

Jag tycker att det är viktigt att bemöta människor med annan kulturell bakgrund (av annat folk) med respekt och genuin nyfikenhet istället för med skepsis. Jag vägrar tro att någon människa är sämre eller mindre civiliserad än mig för att denna ser på världen på ett annat sätt. Jag tror att alla människor är goda och försöker göra det bästa för sig själv och sina närmaste. Jag tycker med hela mitt hjärta att alla människor och alla folk är precis lika mycket värda. Även det gåtfulla folket. 

Att ett barn ibland gör saker på ett märkligt sätt betyder inte att de gör fel, det är märkligt bara för mig eftersom jag ännu inte förstått hur just det barnet tänker. Barn är, liksom alla andra människor, snälla och samarbetsvilliga och vi bara väljer att samarbeta med dem. Ett barn som får vara med och påverka sitt liv och sin vardag blir mycket ”enklare att ha att göra med” om man nu kan prata om ett annat folk på det sättet. Barn är ett annat folk och vi måste båda lära oss att leva tillsammans, att kompromissa och samarbeta för att få det att fungera. Vi som är äldre har givetvis ett ansvar för att barnen har det bra, vi måste se till att de borstar tänder och serveras ordentlig mat (men vi kan inte tvinga dem att äta!), men om vi verkligen menar väl så måste vi göra det på ett respektfullt sätt.

Det är ju inget nytt att synen på barnuppfostran skiljer sig ganska mycket mellan olika länder. I Sverige har det länge varit olagligt att slå barn eller att ge lite smisk i uppfostringssyfte, här är det senare fortfarande ok och man hör då och då barn i parken som hotas med lite ”spank” om de inte kommer genast. Här är det också snarare regel än undantag att man använder sig av en speciell teknik eller metod kring allt som har med barn att göra. När Jack började förskolan här fick vi fylla i vilken teknik vi använde i det vanliga ansökningsformuläret. Var lite svårt att på en rad uttrycka hur vi förhåller oss till detta, att inte ha en teknik betyder ju inte att vi struntar i att uppfostra våra barn men vi har valt att göra det på ett sätt som känns mindre mekaniskt. Uppfostran handlar inte för mig om hur man gör när barnen betett sig illa, det handlar om allt annat. Det handlar inte heller om att säga till barnen att göra på rätt sätt. Det handlar däremot om att visa med hela sin person hur man hanterar alla möjliga situationer. Blir man arg på en unge så blir man det, inte hela världen så länge man inte gör barnet illa. Efteråt kan man be om ursäkt om man blev onödigt arg, barn är kompetenta varelser och kan acceptera en ursäkt. Jag tycker det är viktigt att barn får se genuina känslor hos de vuxna omkring sig, det känns kallt och beräknande att ha en teknik och tala ett barn till rätta med en röst full av hot och återhållen ilska istället för att tala om att man blir arg för att barnet gör si eller så och sen är det bra. Säg detta med bara en mening den som kan!

Det viktigaste ändå är att barn måste få vara barn. Tror verkligen inte att det kan vara bra att sätta barn i skolbänkar nästan så snart de kan sitta själva, jag är övertygad om att barn lär sig genom att leka och utforska på sitt eget sätt. Är man lyhörd för lek kan man urskilja allt mellan himmel och jord däri, relationer och empati, språk siffror och bokstäver är självklara delar av leken om vi vuxna bara är kompetenta nog att inse det. Här skiljer sig de flesta amerikanska förskolor sig från de svenska och det är därför jag är så glad att vi har hittat kanske den enda förskolan i Arizona som jobbar på ett sätt som snarare liknar det svenska (men med amerikanska resurser, en oslagbar kombination!). Jag älskar att de flesta svenska förskolor är oerhört lekcentrerade, att man insett att kreativitet och fantasi är någon fantastiskt som man bör värna om istället för att sakta kväva med övningar som alla måste göra på precis samma sätt samtidigt. Det kan knappast vara en slump att många världsberömda uppfinnare, konstnärer och musiker kommer från vårt lilla land!

Vill ni läsa om någon annan som jag tycker är fantastiskt inspirerande i sina tankar om barn?

Älskar slutet på Beppes fantastiska låt lika mycket som början, tänker att vi andra har väldigt mycket att lära av det där märkliga folket:

Där blir en värdelös sak till en skatt
Där blir sängar till fartyg en natt och går till månen
Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem
Alla är barn, och de tillhör det gåtfulla folket.

Den här gåtfulla människan är i allafall full av fantasi, 

här ska han gå och handla med sin nya väska runt halsen.

9 inne, 9 ute

Har verkligen haft fullt upp och inte hunnit skriva något vettigt idag heller, den här engelskakursen jag tar på distans från Luleå Tekniska Universitet är verkligen skitsvår och knappt ens den har jag hunnit med idag eftersom Teddan bara har sovit halvtimmesvis. Har kunnat göra några övningar (det är grammatik nu och en massa översättningar från svenska till engelska) när han har varit vaken men för det mesta så vill han ha total uppmärksamhet så då blir det svårt att göra något konventartionskrävande. Upptäcker att jag inte alls har samma koll på grammatik som i skolan, dessutom är ju detta på en helt annan nivå och mitt engelska ordförråd är bra men inte jättebra så det där med översättningarna och få till dem helt rätt grammatiskt är en utmaning minst sagt.

 

Annars har ju den här skruttungen varit hos oss i 9 månader nu, alltså lika länge utanför som i magen, och jag tycker det är något speciellt med just det här månadsskiftet. Plötsligt blir han liksom stor, nu när vi är i parken nöjer han sig absolut inte i vagnen utan vill vara med i sandlådan och fingra på någon spade. Kan knappt tro något annat än att han alltid varit hos oss.

En vanlig måndag

Går runt och fnular på ett inlägg om barn, barnsyn och skillnader mellan USA och Sverige men det känns som ett lite större projekt och idag hinner jag helt enkelt inte.

Har fullt upp med det här:

och den här:

En helt vanlig måndag med andra ord.

B-day

Igår var det min födelsedag och första gången någonsin (som jag kan minnas i allafall) som jag inte firade den hemma. Det märkligaste var nog vädret när jag slog upp ögonen igår. Vi har ju varit här i ca 3 ½ månad nu och hittills har vi haft regn kanske en eller två dagar högst, men absolut inget som liknar detta. Det fina är att eftersom det regnar så sällan så finns det inget riktigt avrinningssystem, inga gatubrunnar eller så. Så allt vatten bara ligger tills det torkar upp av solen. Annars hade jag en riktigt bra födelsedag, såklart lite trist att inte få fira tillsammans med sina nära och kära men ganska så slappt och skönt att inte ha gäster och allt fix som det ändå innebär (även om det självklart är ett kärt besvär).

En lite annorlunda utsikt än vad vi är vana vid...

Lite (?) blött på parkeringen.

Det har blivit en liten fin bäck utanför vårt hus! Jack undrade om det skulle komma några båtar eller sjörövarskepp på vattnet...

Vi åt lunch på restaurang, supergott var det.

Gillar att alla restauranger är snabba med att hala fram ritgrejer till barnen!

Sedan åkte vi till vinvaruhuset och fyllde upp förrådet och därefter till sportaffären där jag provade ut ett par nya skor till mina långpromenader bl a till och från förskolan. Tack kära svärföräldrar för dem!

Av världens bästa man fick jag presentkort på massage. 

Kvällen avslutades med lite plockmat och bubbelvin när småkottarna somnat. Bästa avslutningen på en födelsedag.

Måste avsluta med att visa en videosekvens på födelsedagkortet som Jack hade valt ut. Höll på att trilla ur sängen när jag tryckte på knappen första gången... ja titta själva så förstår ni!

Nu ska vi alldeles strax iväg på dockteater i en gammal kyrka. Känns som en passande söndagsutflykt när vädret fortfarande är ganska mulet och blött.

Cirkuskonster

Säger som Pippi; hur ska man kunna veta om man kan något som man inte har provat än?

Idag fick Jack prova på något helt nytt, på väg hem från förskolan gick vi förbi ett gäng cirkuskillar som hade spänt upp en riktig lina mellan två träd (campus är fullt av spektakel som detta och speciellt en fredagseftermiddag...) Vi gick fram och tittade och Jack fick pröva. Han fick hjälp och höll i både mig och i en av dem men han var faktiskt jättebra, och enligt cirkuskillarna (som egentligen inte var några cirkuskillar utan vanliga studenter som använder cirkuskonster som rekreation mellan lektionerna!) så var han en naturbegåvning! Vad mycket konstigt vi får vara med om här borta...

Något för Talang 2015?

Innan Jack gick upp ville han titta på hur en av cirkuskillarna gjorde.

Allt om mat!

En av de sakerna som jag alltid ser fram emot när jag reser någonstans är att få njuta av ny spännande lokal mat. Kan minnas den där lasagnen vi åt första kvällen i Rom, det stekta riset på gatan i Hong Kong eller all fantastisk spansk mat som jag har fått smaka på tack vare min mammas fästman och bli hungrig på riktigt! I Australien var jag inte jätteimponerad över maten, även om det grillade köttet var gott så var maten så full av brittiska influenser att den inte föll mig riktigt i smaken (är inte sååå förtjust i vita bönor i tomatsås på frukostmackan eller pommes frites ovanpå pizza).

Här i USA är det såklart annorlunda, framförallt för att vi inte är på semester längre utan faktiskt bor här (svindlande tanke faktiskt). Maten är ju en stor del av vardagslivet och för att få vardagslivet att fungera tillfredställande så tycker i alla fall jag att det känns viktigt att kunna fixa till god och bra mat varje dag. Det finns ett helt gäng olika matvarukedjor i vårt närområde men trost det har det varit svårt att sondera terrängen. Vi har handlat en hel del på Fry´s, Walmarts utbud på mat är så skamligt dåligt att vi nöjer oss med att köpa dricksvatten och några andra saker som är väldigt mycket billigare där. Dock har det varit ganska samma sak i de båda affärerna, väldigt mycket färdigmat och svårt att hitta bra ingredienser till att laga sina paradrätter. Brödet här är til exempel så tråkigt, mjukt och luftigt att man nästan kan inhalera det istället för att tugga, därför har jag slutat äta mackor till frukost och gått över till havregrynsgröt med mjölk och lingonsylt från Ikea.

Men sedan hittade vi till Sprouts, en ganska stor kedja som har bra till största delen ekologisk mat till jättebra priser, och nu känns livet lite roligare igen. Dessutom har jag köpt den här boken, behöver lite ny inspiration och att laga matur en amerikansk kokbok gör det ju lite enklare eftersom jag slipper räkna om precis allting till amerikanska enheter (dl och liter till cups, kg till pounds och grader i ugnen från C till F, puh, man kan ju bli svettig för mindre).

Nu kan vi försöka njuta av det som är bra istället, frukt och grönsaker är billigt och av bra kvalitet. Man kan köpa jättegod melon och fina jordgubbar mitt i vintern och det känns ju faktiskt lite lyxigt. Morötterna är också jättefina och apelsinerna och avocadosarna (heter det så?) är billiga och goda. 

Kan lova att jag på ett nytt sätt nu verkligen förstår alla som invandrat till Sverige och fortsätter att laga sin egen mat och handla i affärer som har råvaror och annat som man känner igen. Att anpassa sig till ett nytt lands vanor är jättesvårt och maten är en sådan otroligt stor del av ens identitet, både kulturellt och rent personligt. Vad skulle vi ta oss till utan IKEA? Förmodligen skulle det gå bra ändå men en liten tröst är det att kunna åka dit och handla sådant som är precis som vanligt. Nu önskar jag bara att IKEA kunde importera hit lite falukorv, varenda recept som snurrar i huvudet innehåller just det konstigt men sant... får gå och bläddra lite i nya kokboken istället!

Avocado är min favoritgrönsak... här ett perfekt exemplar!

Varje förmiddag har vi fruktstund (yrkesskadad någon?) och jag älskar att kunna bjuda Jack på detta!

Ted och jag brukar äta samma smoothie på kiwi och banan. Yummie!

Försökte baka eget matbröd, blev riktigt gott trots att mjölet inte var så grovt som jag hade hoppats på!

Nya kokboken, med hopp om ny inspiration...

Puppy love

Blir glad och varm i hela kroppen när jag tittar på hur Jack och hans nyfunna vän Matylda leker tillsammans. Hon är väldigt mån om honom, kramar och håller hand och han lyssnar duktigt och gör som hon säger. När vi kommer hem leker han att han är Matylda och någon av oss får vara Jack och då är det han som bestämmer. Intressant det där med hur barn tar olika roller i lekar och hur man när man leker kan experimentera med att ta olika roller och däri tillåtas agera på olika sätt.

 Igår var vi på middag hemma hos Matylda och hennes föräldrar, vi blev bjudna på supergod mat och ungarna lekte hela kvällen lång. Vi kom hem rätt sent och somnade som stockar alla fyra, småtrollen hade dessutom den goda smaken att ta lite sovmorgon imorse. 

Sandslottsbygge i Daley Park

Matylda matar Jack med nalle-kex

Efter middagen bäddade de ner sig och Matylda skulle läsa för Jack. 

Ser ut som att han har lite svårt att sitta still och lyssna :)